Eller Figarena som hon hette. Mallens mamma. Jag köpte henne strax innan hon fyllde 3 år, 1988 och jag fick ha henne i lika många år. Jag fick ta bort henne när Mallen var 2 1/2 månad gammal, pg. av ett illa skadat knä. Jag hittade ett litet foto på henne i en gammal plånbok medan jag letade efter telefon nr. till hovlsagare. Jag hoppas att hon och Mallen har funnit varandra på andra sidan och har det bra. Jag saknar dom bägge så välldigt mycket. Jag skannade även av en annan bild som jag vet tog samtidigt.

Jag och Figgy lekte mycket ute i hagen när hon var ung. Hon älskade att bli jagad och ibland jagade hon mig. Vi jagade varandra fram och tillbaka som två fölungar och det var så roligt att se henne hoppa omkring.

Figgy älskade att springa och det gick fort när jag släppte lös henne på stubbåkrarna när vi var ute. Hon satte av så snabbt så jag fick hålla mig fast i framvalvet på sadeln för att inte bli sittandes på rumpan bakom sadeln på henne. Vi hade vissa sträckor där hon visste att hon fick ge järnet på, och när vi kom dit så blev hon alltid så ivrig så jag fick vända henne om så att hon inte skulle sticka iväg på en gång.  Ögonen på henne blev stora som tefat varje gång, som på en hund som får fnatt och springer runt. Men hon visste alltid var och när hon skulle sakta in, så jag var alldrig orolig för att jag inte skulle få stopp på henne. Hon var och betedde sig som en stor lydig hund. Världens goaste lilla häst var hon.

Nu till något helt annat. Från häst till väska. Jag behöver investera i en ny väska för min favorit väska håller på att gå sönder mer och mer. Det är en liten ryggväska av svartfärgat läder. Den köpte jag för en billig peng på Nossebro marknad för 2 år sedan. Min katt Nossan älskar läderlukten från den och brukar lägga sig på den i mellanåt. Jag var ute på torget i går och kikade på liknande väskor, men jag pendlar mellan läder och tygliknande material som inte drar till sig väta så lätt. Det fanns några jättefina väskor i både tyg och läder. Jag tycker läder är snyggt men om jag är ute i skogen eller ute och cycklar och det blir regn, så blir lädret så lätt genomblött. Man kan ju smörja in lädret visserligen men om man har kläder på sig som man är lite mer rädd om, så kan smörjan fläcka ner. I stället så funderar jag på en väska av svart tygmaterial, som är lätt att torka av. Men jag har svårt att bestämma mig.

Här kommer några bilder på min gamla väska. Obs! Jag gillar den här sortens väska. Det är så lätt att bära saker på ryggen när man är ute i skogen och går. Jag får plats med dom viktigaste grejorna i den, såsom plånbok, en flaska vatten och mobilen.