Igår så satt jag och bläddrade i gamla fotoalbum och så dök dessa bilder upp.

Nä jag har itne krashat in i trädet som finns i bilden. Jag frontal krockade med en pickupp utanför Vinninga kiosken som genade i kurvan. Det var bara tur att han hann se mig i sista sekund så han hann vrida över hjulen åt höger. Jag i min tur hann vrida mina åt höger så jag for upp på trottoaren nästan innan det small. Jag såg honom inte pg. av en hög häck och jag hade svängt ut sakta och försiktigt från en tvärgata bredvid kiosken för jag såg inget åt höger. Men... när jag precis hunnit rakställa bilen så kommer en pickup i full fart på min sida av väghalvan . Jag blev så paff så jag hann inte blinka ens. Jag såg plötsligt dörren flytta på sig och motorhuven fara upp. Detta hände 1997.

Det gick bra med mig, men jag blev lite chockad måste jag säga.

Nästan 2 å r senare så hände en till krock, med ett träd.

Jag var på väg hem från stallet en vinter kväll. Det var mörkt och det var fullt med snö vid vägkanterna. Jag körde på vägen mellan Truve och Vinninga och jag hade precis släppt gasen för att sakta in innan 50 skylten utanför Vinninga. Jag åt på ett äpple och tittade lite snabbt ner mot passagerar sätet för att lägga ifrån mig äpplet. Då högg högra framhjulet tag i snön vid vägkanten. Jag försökte vrida hjulet åt vänster för att få fäste igen, men bilen lydde inte utan for rakt fram, mot ett träd naturligtvis. Jag släppte ratten, trampade ner fötterna och tog spjärn och tryckte mig bakåt i sätet. Det är nog tack vare all hästhantering som gjort mig snabb i tanken. Vet inte hur många ggr. man fått rädda sig från hovar och tänder. Jag har till och med fått kasta mig av en gång då jag höll på att bli rammad in i i ett träd, när jag blev hängande på sidan då Chasmir blivit vettskrämd för en flock älgar en gång.

Jag åkte säkert in i trädet i runt 60 km i timmen med volvon. Jag fick ett rejält blåmärke över axeln och så slog jag i knät lite i panelen. Jag har alldrig gillat Volvos gamla paneler, för man fick knappt plats med benen utan att slå i dom i någonting. Jag blev rätt chockad och jag tänkte, nä inte igen min stackars bil.

Volvon var rostmässigt mycket bättre i skick, men jag hade fått byta topplockspackning och slipa om toppen på motorn, så jag hade lagt ut säkert 15000:- på bilen, som min stackars mormor fått hjälpa mig med.

Jag hoppas verkligen itne att min stackars Ford ska råka ut för samma öde, för då är mitt liv slut. Den är den enda bilen nu för tiden som jag kan sitta i utan att få jätteont.

Obs! På den tiden var det inte så vanligt med mobiltelefoner. Jag satt och åt ett äpple när jag krashade in i ett träd. Det räcker för att man ska tappa koncentrationen för några sekunder. Jag har bränt ut mig och jag kan inte längre göra flera saker på en gång, så om det ringer någon till mig eller sms:ar när jag kör bil, så svarar jag inte förrän jag stannat.

I samma fotoalbum hittade jag några gamla bilder på mig själv också. Fotot är taget 97. Tänk att det är så länge sedan jag såg ut så här. Mallen var 6 år då och jag var ute på lite klubbtävlingar i westernridning.

Vad jag saknar mina pållar. Obs! Ni kan se volvon i bakgrunden, den som jag krockade med. Jag och Mallen var på en träningstävling sommaren innan och där vann vi i Westernhorsemanship klassen.

God fortsättning nu på veckan och...