Med Mikael Larsson, en facebook vän. jag har inte varit ute på sjön i en båt och fiskat sedan jag var 15, och den här turen lever jag på i flera dagar nu   Vi var ute vid Hindens rev och åkte sakta fram och tillbak med kastspöna i hållare och med dragena på släp. Jag höll i min för jag gillar att känna när det hugger. Det högg däremot inte mycket men Mikael fick i alla fall upp 4 gäddor som åkte tillbaka igen. Han ville inte ha gäddor den här gången, och dom här var för små. Han fick upp några abborrar varav 2 var något att ha, en var välldigt mycket att ha. Jag har alldrig sett en så stor aborre förut, kanske i en fiske affär då kanske. Jag fick dom här aborrarna av honom sedan och den stora aborren fick knappt plats i min stekpanna, och då hade jag flått den och tagit av huvudet. Tack så jätte mycket Mikael för fiskarna igen, och för den härliga båt turen. jag skulle velat stanna kvar där ute i all evighet tror jag   När vi var någonstans längst ut vid Hindens rev så högg det på mitt drag till slut. Jag trodde att jag fått botten napp först, men så kände jag lite liv och att det gav med sig sakta men säkert. Det var tungt som attans och jag tänkte vad för jätte fisk jag fått på. Det gick knappt att veva. Mikael frågade om han skulle stanna, men jag som inte hade erfarenhet att kasta från båt som puttrade sakta fram, tänkte att det skulle gå. Om Mikael hade känt hur tungt det varit så hade han stannat på en gång, det gjorde han när han fick en av dom större gäddorna. Jag hann i alla fall se skymten av en stor silvrig fisk, och Mikael ropade att det var en jätte stor Id, på säkert 3-4 kg. Plöstligt så gjorde fisken ett kast och så slet den sig loss, eller... nä det var jiggens krok som gått av så fisken kom loss. Mikael sa att vi skulle ha stannat båten så vi legat helt still, för då hade säkert jiggen hållit för påfrestningen. Båten går inte så fort fram, ca 1-2 knop ung, men om man får en större fisk så blir det väldigt tungt och Mikael har lärt sig, efter att ha förlorat en hel del utrustning, att stanna då. Nu vet jag det till nästa gång, om jag får följa med på någon mer tur ut på böljan den blå, det var jättekul och Mikael han är så trevlig att prata med, för man känner att man kan vara sig själv i hans sällskap. Jag fick lite aborr hugg också, men tyvärr så släppte den. Vi var ute i lite över 4 timmar, men konstigt nog så kändes det inte så. Tiden den rann iväg och jag var inte hemma förrän vid halv 12, vid midnatt. Jag hade med mig kameran och förevigade turen. Jag har inte frågat om jag får visa upp Mikael i bloggen än, men... jag visar upp några, så får jag ta bort dom sedan om han inte vill att jag ska visa upp honom                    Obs! Klicka på bilderna så blir dom större, och ursäkta för att kvaliten inte är så bra på bilderna, det gungade lite och kameran fick lite svårt att få bra skärpa då.